Idag hade jag förmånen att få hålla en gästföreläsning på mitt ”gamla” lärosäte, Polacksbacken i Uppsala. Ämnet var en genomgång av olika agila arbetssätt och på knappa två timmar hann vi igenom hela spektrat från Lean Startup till Scaled Agile Framework, via, förstås, Scrum, XP och en del Kanban.

Det här är något jag verkligen tycker är roligt att göra, eftersom studenter ännu inte hunnit bli färgade av hur saker ”ska vara” ute i företag och verksamheter, och frågorna är ofta kritiska och kluriga. Dessutom hade jag själv önskat att någon hade berättat för oss vad läget var i svenska företag vid tiden för när jag började avsluta mina studier, och eftersom jag sitter i en situation där jag faktiskt får se hur många verksamheter drivs och fungerar, och skärskåda arbetsmiljön för många utvecklare, kan jag ge en bild både av vad de kan förvänta sig, och att vi är mitt inne i ett paradigmskifte de kommer att få vara med om att påverka och ta vidare.

Jag har gjort det här rätt många år nu, och det är intressant att se vilken nivå det går att göra en sådan genomgång på idag jämfört med för bara 4-5 år sedan. Kunskapen och kritiken rörande agila arbetssätt och utvecklingspraxis är mycket mer spridd och går i vissa fall på djupet.

Det var för övrigt också en intressant utmaning till mig själv i början. När jag gjorde detta första gången hade jag redan rätt mycket rutin på att hålla föredrag och utbildningar, ändå upptäckte jag till min förvåning att jag var nervös när jag ställde mig där längst framme i föreläsningssalen! Så många gånger jag hade suttit där på de bakre raderna och fnissat åt dåliga föreläsare. Skulle jag själv bli häcklad nu? Den gången gick det bra, och sedan har det varit ett grymt roligt inslag i min vardag, varje termin!